Byxryck

Nu efter graviditeten har jag bara rasat av mig kilon. Vilket jag absolut inte klagar på utan det är bara positivt. Förutom på en punkt. Jag har inga byxor som passar mig. Nu är jag liksom på gränsen mellan vissa byxor jag har. Köpte ett par nya stretchjeans för några månader sen som jag älskar. Dock så har dom börjat bli för stora. Så när jag är ute och går eller gör diverse fysiska aktiviteter så kasar dom ner ganska rejält. Men dom har fram till idag ändå suttit uppe. 

I eftermiddags skulle jag hämta sonen på dagis, jag gick hemifrån till mataffären och sen därifrån till dagis. Under den tiden så drog jag inte upp byxorna. Min jacka är lite längre så det syns liksom inte såvida jag inte knäpper upp jackan. Jag kommer in på dagisgården och ser att dörren till sonens avdelning står öppen. En pappa står vid dörren till den andra avdelningen, annars är gården tom. Nästan framme vid dörren till vår avdelning kommer en liten pojke utspringade och blir helt ivrig när han ser mig. Springer rakt fram till mig och ska säkert bara få uppmärksamhet och berätta för mig var min son är. Men det som händer är att han tar tag i mitt ena byxben och rycker till. 

Ni förstår vart jag är på väg eller?

Det behövdes inte så mycket ryck för att mina byxor skulle kasa ner utan dom kasade ganska snabbt ner till knävecken. Och de sekunderna innan man finner sig för att dra upp byxorna och hinner reagera på vad som hände egentligen känns som en evighet. Tack och lov så kunde jag ju snabbt bara dra upp dom igen utan att knäppa upp eller liknande. 

Pappan som var på gården utbrast ett -Ojdå! 
Jo det kan man minst säga. Jag var nog lika röd i ansiktet som min jacka och min mössa. För jisses vad generad jag blev. Som tur var började pappan skämta om det ganska friskt direkt så det blev liksom aldrig någon pinsam stämning. Jag tackar någon övre makt för att där inte var fler som såg det. Och jag förtydligade för pappan, som jag för den delen inte har en aning om vem det var, att detta får bli hans och min hemlighet. =) Det lovade han!

Det var min onsdag! Hur har er varit?

3 kommentarer till “Byxryck”

  1. *asgarv*
    Jag önskar JAG hade varit där för att se det! Det är ju en sån sak som kan göra hela ens dag… ;-)

  2. vad kul att du rasar i vikt.. en annan går ju stadig o snabbt uppåt.. *sucK*
    nää vi vill inte veta vad det blir. det är den lilla överaskningen.. jag är nu i vecka 18.. men trodde att jag var i v20.. så det var lite surt.. vill ju inte jobba så länge till.. så det var mindre kul att veta att man ska jobba två veckor längre.. haha..

  3. Haha.
    Tr att han tog det så bra så att dte inte blev ärre. :-D

    Men roligt att du gått ner så mycket i vikt! Kane dags att köpa ett skärp? ;-) Drå aååt som för i tiden hårt hårt så att mansg helnördig ut..:-D Nej…skoja bara.

    Men ha det så gott!!!
    och oppas kylan bar aär fr tt dte är kallt i lägenheten elle trötthet. Jukdomar ä inte kul!

Lämna ett svar